Mina synpunkter på Ekomuseum Kalix

[Magnus Cedergren]

Hej,
om mindre än en timme fattar Länsstyrelsen i Norrbotten beslut om
det nya projektet Ekomuseum Kalix. Jag bifogar här en kopia av de synpunkter
som jag nyss sänt in Länsstyrelsen.

mvh
Magnus Cedergren

Hej,
jag översänder synpunkter på ärendet Ekomuseum Kalix dnr LP108 som ni nu
fattar beslut om kl. 13 idag - såvitt jag förstått av handläggaren <personnamn>.
Jag fick inte tillgång till kopior av ärendets handlingar
förrän nu strax före lunch, därför de sena synpunkterna.

Undertecknad arbetar med det ideella projektet Historisk skogsexport från
Kalix älvdal - www.historiskskogsexport.se. Jag har haft vissa kontakter
med Kalix kommun angående projektförslaget ”Ekomuseum i Kalix”, och lämnar
här på eget initiativ synpunkter till Länsstyrelsen om detta projekt. Jag
har nu sent tagit del av ansökan och beslutsunderlaget, och även tidigare
tagit del av projektets presentation inför media häromveckan. Mitt förslag
är att ansökan borde kompletteras och göras om avseende konkreta
samarbeten med viktiga aktörer, INNAN Länsstyrelsen fattar ett slutligt
projektbeslut. Det skulle i stor utsträckning förbättra värdet av
samhällets investering i projektet.

Skogs- och träindudstrihistorien är en idag underskattad resurs för
besöksnäringen i Kalix älvdal, och det finns åtskilliga miljöer som är
värda att lyfta fram såsom tanken är i det aktuella projektet. Jag tycker
målsättningen med projektet är ett viktigt steg i rätt riktning, men det
är väldigt oklart på vilket sätt berörda aktörer lokalt praktiskt kommer
att involveras. Åtskilliga aktörer är omnämnda i ansökan, men har någon av
dem verkligen deltagit i jobbet med projektformuleringen? Miljöer som
Englundsgården, herrgårdarna Grytnäs och Filipsborg, hembygdsgården
Björkfors, Vassholmens tidigare flottningsskilje, nybygget Rikti Dokkas,
Bönälvens natur- och kulturstig samt timmerflottarkojorna i Jokkfall är
några exempel på historiskt värdefulla miljöer som delvis redan
iordningsställts för turister på olika sätt – men som sällan marknadsförs
som en intressant historisk helhet.

Jag tror att helhet, långsiktighet, samarbete och ideellt arbete är
nödvändiga komponenter för att ett sådant här projekt skall nå framgång.
Själv skulle jag kanske kunna tillföra kunskapen om historien på
1800-talet, en historia som jag varit med utforskat de senaste åren.

Det nuvarande projektet bygger på ett äldre projekt med namn ”Ekomuseum
Kalix älvdal” av förstudiekaraktär, ett projekt som i sin tur
ursprungligen sägs ha initierats efter en artikel i Norrbottenskuriren den
31 december 2009 med rubriken ”Skog- och träindustri - en historisk
källa”. <... här omnämner jag ett personnamn, vilket jag tycker är onödigt att publicera
på ett öppet nätforum...>. Bakom tidningsartikeln fanns idédiskussioner
mellan oss som jobbar med Historisk skogsexport från Kalix älvdal, och
bygger på att jag ursprungligen tog kontakt med journalisten på tidningen.

Ett konkret exempel på hur dessa tankar har kunnat återanvändas: I det
aktuella ansökan till er finns t.ex. formuleringar som ordagrant är
hämtade från äldre dokument med mig som upphovsman. I ett remissvar till
Länsstyrelsens kulturmiljöenhet 2009 skriver jag t.ex. ”Det finns dock
inte så mycket samarbete mellan dessa miljöer för att attrahera besökare,
utan enskilda besöksmål visas ofta solitärt – utan att egentligen ha någon
möjlighet förmedla en samlad historia till sina besökare”. En nästan
ordagrann formulering finns i den aktuella ansökan, under rubriken "Varför
et ekomuseum?"

Jag har fått intrycket att väldigt få av ”rätt” aktörer är vidtalade och
involverade innan det aktuella projektbeslutet har fattats av Leader
Polaris. Om aktörerna inte finns med innan projektet startas, riskerar väl
deras tänkbara vilja till insatser att starkt kunna begränsas (om de inte
får chans att delta i en gemensam målformulering). Det riskerar att bli
ytterligare av en många insatser, i tid och rum avgränsad, som lever lika
länge som projektpengarna – det är lite så jag uppfattar resultatet av det
äldre projektet ”Ekomuseum Kalix älvdal”. Det finns t.ex. ingen
förvaltningsorganisation omnämnd i den aktuella ansökan.

Av en händelse – och till synes oberoende av denna projektansökan –
diskuterade jag med Kalix kommun i maj möjligheterna till samarbete
utifrån det digra ideella arbetet i ”mitt” projekt. Dessa diskussioner
rann tyvärr ut i sanden, när kommunens intresse för samarbete i praktiken
verkar ha ebbat ut. Uppenbarligen valde man att samtidigt gå vidare med
denna projektansökan, eftersom man gick ut i media om sitt Leader-projekt.
Det var tråkigt att det uppenbarligen inte alls gick att fullfölja
diskussionerna om samarbete, trots en uttalad vilja från några berörda
politiska företrädare.

”Mitt” projekt Historisk skogsexport från Kalix älvdal drivs helt ideellt
sedan 2009. I början av 2011 beviljades projektet ett mindre stipendium
från Internetfonden (www.iis.se). Syftet med stipendiet är att illustrera
hur man även ideellt och med små medel kan nå väldigt långt när man jobbar
med kulturarv och digitala verktyg. Inom projektet har vi åstadkommit
åtskilligt av konkreta resultat (vilket skiljer projektet från de
offentligt finansierade projekten som beskrivits ovan):
- en mindre utställning om 1800-talets historia i bruket Björkfors i Kalix
- en folder till de 11 viktigaste besöksmålen samt en skylt som resp.
besöksmål (med syfte att locka besökaren att åka runt mellan besöksmålen
- ett ”webbmuseum” på internet med virtuella utställningar
- virtuella besöksmål och en audioguide till ett fysiskt besöksmål
- 15 000 sidor med digitaliserade originalhandlingar från 1800-talet
skogs- och träindustrihistoria i Kalix älvdal
- boken ”Kalix-Waldemarsudde” ISBN 978-91-976198-4-4 (en kraftigt utbyggd
version av en äldre bok från 1950-talet)
- drygt 10 bildspel/TV-filmer om historien som publicerats bl.a. i
Lokal-TV-kanalerna Öppna kanalen i Stockholm och Din Lokal-TV i Sollentuna
(men dessvärre inte i Norrbotten som dessvärre saknar ideell Lokal-TV).
- i våras och förra våren ordnade jag publika visningar för publik av
filmerna på olika platser i Norrbotten och Västerbotten: Björkfors
(Kalix), Gyljen (Överkalix) Harads (Boden), Piteå samt Kåge (Skellefteå) –
vanligen mellan 20 och 40 tittare på varje plats.

Jag menar att projektet borde bredda sin bas av aktörer tillsammans med en
GEMENSAM målformulering, INNAN det borde beviljas medel ur EU:s
landsbygdsprogram.

mvh
Magnus Cedergren
Sollentuna

[Magnus]

Och så kom det obligatoriska svaret från Länsstyrelsen:

-----Ursprungligt meddelande-----
Ämne: SV: Synpunkter på projektet Ekomuseum Kalix dnr LP108

Hej!

Vi har tagit emot dina synpunkter och vi har registrerat dem som inkomna i ärendet.
Vi har gått igenom din skrivelse före formellt beslut om stöd har fattats och gjort bedömningen att de synpunkter som du tillför inte påverkar den formella hanteringen av ärendet som ligger inom länsstyrelsens uppdrag vad gäller Leaderprocessen i det svenska landsbygdsprogrammet.
Formellt beslut om stöd har fattats per 2012-06-19.

De synpunkter som du framför bedömer vi vara kopplade till projektets förankring och bäring i bygden samt projektets tänkta genomförandet kopplat till nödvändig kompetens/kunskap om verksamhetens innehåll och långsiktighet.
Det är LAG-grupperna som ansvarar för att prioritera inkomna ansökningar utifrån den lokala utvecklingsstrategin, målsättningar i landsbygdsprogrammet samt leadermetoden som sådan.
Alla värderingar och bedömningar av projektet vad gäller innehåll, genomförande, förankring, rimlighetsbedömning av budget osv åligger LAG-gruppen när det gäller leader-projekt i landsbygdsprogrammet, inte Länsstyrelsen.
Frågor och synpunkter av det slaget måste skickas in till respektive LAG-grupp som är beslutande inom det specifika leaderområdet, i det här fallet Leader Polaris.

Ett annat alternativt är att ta kontakt direkt med projektägaren, i det är fallet Kalix kommun. Eftersom projektet är nystartat och planerar att pågå fram t o m 31 december 2013 så finns det fortfarande tid att bidra med kompetens vad gäller projektets genomförande, om en eller flera personer upplever att de har värdefull kunskap och erfarenhet att bidra med. Men som sagt, den kontakten och den diskussionen måste föras direkt med berörd projektägare alltså Kalix kommun. Enligt våra uppgifter är <personnamn på handläggare på Kalix kommun> kontaktperson hos Kalix kommun.

Med vänliga hälsningar
<handläggaren>

[Magnus]

Och därefter min "kvittens" tillbaka till Länsstyrelsen:

Hej <handläggarens namn>, och tack för ditt svar! Jag tycker det var värdefullt att ni värderade min skrivelse innan ni fattade ert beslut igår.

Jag förstår er formella position och beslutets formella funktion, men vidhåller naturligtvis sakinnehållet i mina synpunkter - dvs. att projektet borde ha haft fler relevanta partners "med på tåget", innan det beviljats offentliga medel från både nationell och europa-nivå ... helt oavsett min egen eventuella medverkan eller inte. Det finns gott om viktiga partners i Kalix älvdal som synbarligen inte varit med och formulerat projektmålen innan ansökan gick in.

Ansvariga chefer på Kalix kommun såväl som ansvariga personer på Leader Polaris fick en kopia av min skrivelse igår, och vi får väl se om det föranleder vidare kontakt från deras sida. Jag har inte hört något alls från någon av dem med anledning av skrivelsen.

mvh
Magnus Cedergren

ps. Möjligen skulle det vara värdefullt för både Leader Polaris och för Länsstyrelsen att internt tydligare klargöra hur man tillämpar offentlighetsprincipen (dvs. Tryckfrihetsförordningens kap 2 som handlar om allmänna handlingars offentlighet). Jag hade ju vissa svårigheter att få tillgång till handlingar som rimligen enl. lagens definition måste anses som inkomna (däribland ansökan). Inkomna handlingar är väl i normalfallet just allmänna handlingar och inte arbetsmaterial - och skall kunna lämnas ut efter ev. sekretessprövning. På den punkten skiljer sig Lagen om offentlig upphandling från hantering av bidragsärenden. Den lite speciella hanteringen med myndighetsliknande funktioner hos en ideell förening sätter ju dessa frågor lite på sin spets. Detta säger jag som lekman avseende juridiken. ds