Administrator
|
Om jag skall plöja åkern använder jag väl en plog?
Om jag skall välta potatislandet används kanske en vält? Och om jag skall mylla på potatisen kanske en myll användes? Om jag skall rista upp ett träde kanske jag använder en rist? Vad är bifogade bilder exempel på? (samma redskap från olika håll) Någon som vet? |
Hej Bengt -Göran!!
Om du skall plöja använder du mycket riktigt en
plog. Bilderna visar en plog, den har 'vändskiva' på ena sidan. En myll har
vändskiva på båda sidor.
En vält används, ofta efter sådd, för att packa
ihop jorden. Den består av en tung ´rulle' , eller många profilerade ringar på
en axel (ringvält) som dras av häst eller traktor.
En myll har vändskivor på båda sidor. När du sätter
potatis kör du upp en fåra med myllen och lägger ner sättpotatisarna i
fåran. Du kör sedan myllen åt andra hållet och myllar igen fåra med potatis
samtidigt som du får en ny fåra att plocka ned sättpotatis i osv.
Om du skall rista upp el. plöja upp ett träde
gör du det med plogen. Den har en lodrät rist framtill som skär upp grässvålen
och vändskivan gär sedan att vältan läggs med grässidan nedåt.
Om du skall luckra upp jorden, bekämpa ogräs
och jämna till jorden använder du olika typer av harvar.
----- Original Message -----
|
Administrator
|
Tack för svar Bengt. Jo, jag vet att välten används till att packa samman jorden, men visst fanns det en sorts plog som även kallades vält och inte var så djup som plogen?
|
Hej!
I ordlistan över kalixmålet:
Plog/jordbruk a) reist, b)reistn,
c)reist, reistan Äv; in vält, vältn, vält, vältan
Plöja 1/4) reist, 2/3)
reiste
Vält in plåo, in böult, in
åker-, in reing-vält (plog, rundstock, åker-, ring-vält)
Möyll För
potatiskupning
Möyll Mylla,
plöja
Vält
Årder
Reist
Plog(åkerbruk)
Kommentarer:
Vält har tydligen används både om plog, årder och
bult.
Här nämns myll för potatiskupning. Den användes
också för poatsissättning. i förra meddelandet skrev jag att den satta fåran
myllades igen när den nya kördes opp. Detta vart fel. Man körde upp fårorna med
myllen och lade (kastade) ned sättpotatisen i fåran ofta av någon som gick efter
han som körde hästen. När man hade satt all potatis myllade man igen fårorna
genom att köra myllen mellan raderna. När blasten hade kommit upp en bit kupade
man raderna med hjälp av myllen. (Min egen minnesbild - kan behöva
kontrolleras.)
Språkligt är det svårt att förstå hur ordet 'vält'
har kommit att användas fär ett sammanpressande redskap, bult.
Ådern och myllen lyfte upp jord och pressade,
välte den åt sidorna. Det har funnits särskilda hästdragan ristar med
vilka man skar upp gräsvallen. Så vitt jag förstår så körde man sedan med ådern
som vände opp jorden.
Den moderna plogen (välten) högplogen eller
vändplogen ristade upp vallen och lyfte upp och vände (välte grässvålen) så
att gräset kom nedåt.
Plöjningsdjupet var mindre förr i mitten av
1800-talet var djupet högst 3 tum. omkring 1900 var det 3 á 4 tum på stenbunden
markm men på stenfria marker upp till 6 tum.
Källa . Ragnar Jirlow och Erik
Wahlberg : JORDBRUKET I TORNEDALENGENO SEKLEN REDSKAP OCH
METODER. (Skytteanska samfundets handlingar No 1 1961)
Hälsningar Bengt
----- Original Message ----
|
Administrator
|
Tack igen Bengt.
Det du nämner om olika djup, tyder väl på att det fanns olika stora (djupgående) plogar, vältar. |
Free forum by Nabble | Edit this page |